Smultron i upphöjd bädd

Mitt trädgårdsland kommer att bestå enbart av upphöjda bäddar, men eftersom vi flyttade in mitt i sommaren fanns det ingen anledning att göra det i ordning eftersom det inte skulle hinna odlas så mycket i år i alla fall, dock har vi börjat lite, mest för nyfikenheten att se hur det kommer att bli, och därför har jag en färdig bädd. 

I gräsmattan runt elstolpen har vi ett stort bestånd smultron som har växt fritt och spridit sig och även om jag tycker om smultron vill jag inte ha dem i gräsmattan där plantorna dels kan bli överkörda av gräsklipparen, och där det ju dessutom ska vara gräs ;) 

 Under sommaren har jag därför flyttat dem till sin nya bostad i den färdiga bädden i trädgårdslandet. Till att börja med såg de så molokna ut, rullade ihop sina blad och ändrade färg till roströda och jag trodde att de skulle vissna ner helt, men nu har de återhämtat sig igen och den djupa gröna färgen har återvänt.

Herregud vilken rot !!

Härom dagen bestämde jag mig för att försöka flytta mitt stora löjtnantshjärta, det sitter lite tokigt till och jag vill ha det i rabatten istället. Det är stort och kraftigt så det trivs ju tydligen där det sitter, men jag får hålla tummarna och hoppas att det överlever flytten och att det tycker om den nya placeringen.

För att underlätta flytten klippte jag ner hela växten och när jag sedan grävde upp var jag noga med att gräva djupt så att jag skulle få med så mycket av rotsystemet som möjligt, vilket jag ju fick. Men under det "vanliga" rotsystemet (i alla fall vad jag tycker är ett normalt stort och fint rotsystem till utseendet) fanns en enorm rot som vridit sig som en spiral och borrat sig rakt ner i marken. Jag har aldrig sett något liknande! Visserligen har jag inte tidigare grävt upp löjtnantshjärtan så stora och gamla men oj vilken chock jag fick när jag lyfte upp den här roten. För att man ska kunna få en uppfattning av storleken satte jag min fot bredvid när jag tog kort på bjässen.

Takrenovering

Renoveringen av hönshuset fortsätter och nu har vi börjat med taket. Inifrån kunde vi se att det nog läckte på något ställe för vindsgolvet/invändiga taket i huset var mörkt fläckvis och dessutom är det en murad spis invändigt med skorsten som vi inte ska ha kvar. Spisen och skorstenen är verkligen ett man-taget-vad-man-haver-hemmabygge och såg vedervärdig ut. Spisen var gjord av leca murblock utan utvändigt murbruk och ovanpå det stod tre cementrör typen brunnsrör/dräneringsrör staplade på varandra utan någon vidare fästanordning och de utgjorde skorstenen. Det hela svajade betänkligt när man puttade försiktigt på det. Det ni, det är kvalitetsarbete.

Vi hade dessutom rätt i att det läckte in i taket. Det var en av takpannorna som gått av på mitten och därunder var isoleringen jättedålig. När vi sen fick bort all isolering hittade vi två takbjälkar som är helt ruttna och måste bytas.

Hur som helst, nu är takpannorna av och jag har börjat det tidsödande arbetet med att spola rent dem med högtryckstvätten, men oj vilken skillnad det blir. Det kommer nog bli riktigt fint tillslut.

Det finns något som gömmer sig där inne

Mellan huset och uthuset har vi en ytterlampa och när vi flyttade in var den helt gömd i en stor och nog ganska gammal klätterhortensia som virats runt och runt lampan tills det enda som skymtades var översta toppen på lampan.

När jag äntligen hade tid gick jag loss på spektaklet med sekatör, såg och våld och till slut hade jag lyckats få fram en jättefin svart smideslampa.

På flera ställen har hortensian legat ann och som ni ser så har det börjat rosta på lampan och jag ska köpa ny färg och bättre på, så den blir glänsande svart och fin igen. Med några amplar i armarna, som man inte ens kunnat ana fanns där inne, blev det ett så mycket bättre än innan, även innan rosten är bortknackad och övermålad.

Skaffa höns

Jag kommer ihåg när jag var liten och vi hälsade på ett par av mina föräldrars vänner. Det första jag gjorde var att springa till deras hönshus, försiktigt smyga upp dörren och tassa in bland kluckande hönor och titta i redena efter nylagda ägg. Jag kommer ihåg den underbara känslan och att jag tänkte att "jag också ville ha höns nån gång".

Redan på husvisningen av vårt nyköpta hus blev jag eld och lågor över det lilla, gamla stenhuset längst bort på gården och innan vi ens skrivit kontrakt hade jag planer igång i mitt huvud. Äntligen ska jag få mitt hönshus och mina hönor. Jag vill att min son ska få uppleva den där underbara, mysiga känslan att tassa in och leta nylagda ägg.

Men, innan vi kommer till det har vi lite att göra! Eller ja, inte så lite precis. Det gamla stenhuset är verkligen gammalt och därmed också nedgånget och det kommer kräva mycket jobb. Hela taket måste läggas om, hela fasaden måste förnyas, alla fönstern måste bytas ut, bakdörren måste muras igen och vinden måste få nytt golv. Efter det kan det slutligen inredas med reden, sittpinnar och matplats och utegården kan byggas. Sen kan äntligen hönsen komma hem!

Här är några bilder, så ni förstår att vad jag menar!